Labbodlade diamanter
En labbodlad diamant är en diamant som har producerats i en kontrollerad miljö. Den har i huvudsak samma kemiska, kristallina, optiska och fysiska egenskaper som en naturlig diamant. Den är inte en diamantsimulant som kubisk zirkonia eller moissanit.
HPHT och CVD
De två vanligaste produktionsmetoderna är HPHT, högt tryck och hög temperatur, och CVD, kemisk ångdeponering. Båda skapar förhållanden där diamantkristallen kan växa. Tillväxtsätt och eventuella behandlingar kan beskrivas i laboratoriets rapport.
Hur de identifieras
Naturliga och labbodlade diamanter kan se likadana ut utan avancerad utrustning. Säker identifiering kräver gemmologisk kunskap och instrument som analyserar tillväxtmönster och andra egenskaper. Ett äldre handhållet diamanttest räcker inte alltid för att skilja dem åt.
De fyra C:na och rapporten
Slipning, carat, färg och klarhet används för att beskriva även labbodlade diamanter, men rapportformat och terminologi varierar mellan laboratorier. GIA:s och IGI:s aktuella tjänster är inte identiskt utformade. Kontrollera alltid laboratoriet, rapporttypen och rapportnumret.
Miljö och etik
Produktionsplats, energikälla, råvaror och leverantörskedja avgör vilka miljö- eller etikpåståenden som kan styrkas. Att en diamant är labbodlad bevisar inte i sig låg klimatpåverkan eller goda arbetsvillkor. Be om konkret och produktspecifik dokumentation om det är viktigt för ditt val.
Så jämför du
- Välj form och storleksintryck.
- Jämför slipning och den faktiska stenens ljusmönster.
- Läs rapporten och kontrollera eventuella behandlingar.
- Bekräfta totalpriset med infattning.
- Välj efter dokumenterade egenskaper, inte breda antaganden.
Jämför med naturliga diamanter, läs om graderingsrapporter eller hitta en diamant.
